Malta: kliv in i 5000 år gamla underjordiska hallar

En gång, i en förort till Maltas huvudstad Valletta, tog jag min son i handen och klev in genom en helt vanlig husdörr på en oansenlig tvärgata.

Därifrån klev vi ner i tre våningar av 5000 år gamla hallar och kamrar. 10 personer åt gången tillåts gå ner där och vandra genom salarna.

Det 500 kvadratmeter stora komplexet, gjort med verktyg av sten och flinta, kallas Hal Saflieni Hypogeum och upptäcktes vid ett husbygge år 1902.  En jesuitpräst fick först i uppgift att överse utgrävningen, men hans första rapporter om Hypogeum har aldrig hittats. Så småningom blev allt utgrävt och beforskat. Av de cirka 7000 skelett som man fann här har ett bevarats på plats.

För mig var det jättespännande att, efter att ha bokat biljetter på nätet månader i förväg, få vandra genom en antik underjord skapad av människor med audioguidens ödesmättade musik i örat.
Vad minns sonen så här fem-sex år efteråt? Av Hypogeum inte mycket. Hans starkaste minne av Malta var att det var kul att bussarna hoppade så: backigt, dåliga vägar och vågad körstil.

(foto: Hal Saflieni Hypogeum TripAdvisor) 

Spelar det någon roll om Nefertiti är falsk?

Det här är ju den världskända bysten av legendariskt snygga drottning Nefertiti. Hon levde för mer än 3000 år sedan i Egypten och är väl den största kändisen från den eran näst Tutanchamon. Så här i det långa loppet kan man konstatera att bysten blivit hennes bästa PR-trick ever. Och när succén är ett faktum spelar det kanske inte så stor roll om bysten är äkta eller inte. Eller?

När schweizaren Henri Stierlin år 2009 påstod att bysten var falsk spreds nyheten snabbt runt klotet - men det verkar inte ha lett till någon större debatt. Inga pressträffar med tvärsäkra experter från museet i Berlin, inga uppföljande reportage innehållande "mystiska" fakta och arkivbilder på Hitler småleendes framför bysten. Inte så medialt intressant, helt enkelt.

Stierlin hävdade att den tyske arkeologen Ludwig Borchardt, som fann bysten i Egypten, hade tillverkat den år 1912.

En snabb titt i boken "Egyptian fakes" visar att Borchardts namn ofta nämns i samband med förfalskade antikviteter från Egypten - men som avslöjare av förfalskningar, inte alls som förfalskare. Boken nämner också test av färgpigment som styrker att Nefertitibysten tillverkats i det forntida Egypten. Stierlin påstår att enögdheten är ett tecken på att bysten är falsk. Det kan ju också vara ett tecken på att bysten inte är färdig, eftersom den kommer från utgrävningen av en skulptörverkstad. Kan man vara säker? Jo, ganska. Helt säker? Kanske inte helt hundra. Men inte många bryr sig, för kom igen - den är ju snygg! Liksom...roligare om den är äkta. Om den nu ska vara falsk kan den väl i alla fall vara "mystiskt" falsk, snälla.

© Staatliche Museen zu Berlin, Ägyptisches Museum und Papyrussammlung; Foto: Sandra Steiß