fredag 25 juli 2014

Var det glassigt att dö mossigt?

När Tollundmannen hittades i en torvmosse väster om Silkeborg i Danmark på 1950-talet ringde man polisen eftersom man trodde att det var ett samtida mordoffer.

Arkeologerna har länge haft uppfattningen att mannen ströps och offrades i mossen under järnåldern, ett forntida mordoffer alltså.

En artikel i National Geographic berättar nu om att mossliken från järnåldern kanske inte offrades för att att de var kriminella eller ansågs mindre värda, utan att de var utvalda, dyrt klädda, kanske framstående - kanske var det en stor ära att få begravas i torvmossen. Kanske ville de det själva.

Glassigt eller bara mossigt - man kan i alla fall följa Tollundmannen på Facebook

Läs artikeln i National Geographic


onsdag 16 april 2014

Ett klassiskt helvete

http://www.paperdroids.com/wp-content/uploads/2013/04/digital-ploutonion.jpg

article-image
Helvetet, före och efter?
 
Den övre bilden är en datoranimerad rekonstruktion på plats av ett klassiskt helvete: Ploutonion i Grekland. Dit åkte man i antiken för att rysa inför de giftiga ångorna som pyste upp ur underjorden. Kanske kollade när prästerna hallucinerade lite eller ledde in ett stackars offerdjur som dog.

Än idag, när Ploutonion är en ruin som inte alls påminner om en lök, dör småfåglar som flyger för nära koldioxidångorna som stiger upp från en underjordisk varm källa.

Bilder från: http://www.paperdroids.com/2013/04/05/poisonous-gate-to-the-underworld-discovered-in-turkey/digital-ploutonion/

lördag 18 januari 2014

Ångmaskinen uppfanns i antikens Grekland - av Hero


<a href="http://www.bokus.com/bok/9780099519768/decoding-the-heavens/" target="_blank">Decoding the Heavens - Solving the Mystery of the World's First Computer (häftad)</a>

Hero hette en kille som hittade på en massa kul grejor i Alexandria under det första århundradet av vår tideräkning. Han byggde en ångmaskin, en varuautomat (som sålde heligt vatten) och en vinddriven orgel.

Som Leonardo da Vinci många hundra år senare gjorde han prylar som dåtidens kändisar och rikisar kunde ha för att skryta med. Och snyggt namn hade han också. Men inte blev det någon industriell revolution runt Medelhavet år 100 för det.

På ett museum i Athen ställer de ut en liten grön kaka av några kugghjul som korroderat ihop när de legat ett par tusen år under havet. De har visat sig vara en astronomisk kalender som drivs av värsta avancerade urverket, enligt boken "Decoding the Heavens". Kakan kallas Antikytheramekanismen och är en enklare form av dator.

 Men inte började grekerna serietillverka väckarklockor eller dataspel bara för att de kunde det. Det räcker kanske inte med att en idé är bra för att den ska sprida sig av sig själv?

Jo Marchant: Decoding the heavens - solving the mystery of the world's first computer

fredag 10 januari 2014

Snart (typ) blir det roligare för vikingarna i Uppland

Läs mer om Fullerö Park




Uppland har minst tre platser som borde vara stora turistmål för alla som är nyfikna på vikingar, men som inte är allt de kan vara:

1. Gamla Uppsala, nu med ett bra museum, som borde få ställa ut fler av de fina saker från Uppland som nu visas i Stockholm.

2. Vendel, som gett namn åt en hel epok. Det som finns att se är blott en liten stuga med några bilder och texter. För långt bort för de flesta, men inte för gravplundrarna som grävde i Ottarshögen för några år sedan.

3. Valsgärde, där det är vackert att vandra i gräset över båtgravarna, men dit knappt någon hittar.

Men!
... snart ska det byggas en stor temapark strax intill i Fullerö, med en del som är "vetenskapligt korrekt", så ingen kan gnälla om det,  och en del som kan bli hur kul som helst! Bara ingen gör illa sig eller blir utnyttjad, och miljön inte skadas för mycket, och så.

Nu är ju inte riktigt alla beslut tagna, och vi som bor i Uppsala vet att stora projekt som t.ex. att dra E4:an utanför stan eller bygga ett Musikens hus tar sin tid, typ rätt många år faktiskt. Men det här ska väl inte ta 30 år att bestämma om?

Bilden visar en kopia av hjälmen från båtgrav 8 från Valsgärde.  Illustration P. Lindbom 2012.

Läs mer om projektet Fullerö Park.